Väghållningstips - FAQ

Här har vi sparat trådar som svarar på standardfrågor samt guider.
Vill du bidra med material till denna del posta din tråd som vanligt i lämplig del av forumet och skicka sedan ett PM till någon av moderatorerna.
JE Jr
Ledamot
Inlägg: 3369
Blev medlem: 14 apr 2003, 21:57
Kör: 740GLE
Ort: Göteborg
Kontakt:

Väghållningstips - FAQ

Inlägg av JE Jr »

Tänkte tillsammans med Steifan skriva ihop en liten tipsguide över saker man kan förändra, och förhoppningsvis förbättra, sin väghållning med. Vi tänkte till att börja med ta upp lite vad som finns att tillgå från olika 7/900-modeller osv. Såklart kommer även en del eftermarknadsprylar att diskuteras. Tänk på att uppgraderingstipsen endast gäller om det övriga på bilen är ”normalslut”. Har en stötdämpare mer olja på utsidan än insidan, en styrled glapp, eller liknande är det såklart det som måste åtgärdas först!

Originalprylarna som vi skriver om kan man ofta hitta på skroten till en billig peng, men man måste vara uppmärksam på rätt detaljer och ibland ha en gnutta tur för att hitta godbitarna!

Jag börjar med de två kapitlen om krängningshämmare och chassistag. Tips och kommentarer mottages tacksamt!

Krängningshämmare
Finns i flera varianter. Det finns tre grundutföranden fram:
*V6 (kanske även diesel??)
*960 95-
*Övriga.
V6-bilar har en djupare försänkning av mittendelen för frigång mot motorn men passar på 4cylindriga, dock inte tvärtom. 1995 fick 960 en ny framvagn, och de krängningshämmarna passar inte på andra modeller utan modifieringar. Övriga modellers krängningshämmare är utbytbara med varandra, kanske med undantag av dieselbilar som jag inte har någon erfarenhet av. Det vill säga att även krängningshämmare från bilar med vitmotorsexan i 960 91-94 är fritt utbytbara med 740/940.

Fram finns det (mig veterligen) krängningshämmare som är 19-24mm i diameter.

Bak finns också 3 grundutföranden: Stel bakaxel, multilink I och multilink II.
Till stel axel finns det 16 och 19mm. Multilink återkommer jag till.

Turbomodeller har i regel kraftigare krängningshämmare och kombimodeller har oftast ingen bakre krängningshämmare, men det kan monteras om man samtidigt skaffar ett par billiga fästkonsoler från skroten (överhängande risk för svordomar när man försöker lossa dem) eller köper nya på Volvo (om de finns kvar?). Att skriva någon spiksäker lista vilka bilar som utrustades med vilken är svårt, det är skjutmått som gäller! Här kommer i alla fall ett försök till några riktlinjer: Sedaner upp till 1992, 19/16mm, turbosedaner, 21/19mm. Kombimodeller, vet jag inte. Från 1993 så utrustades 940 sedaner med 21/19mm fram/bak, kombi gissar jag på 21/16 men är inte säker. Vissa modeller ska även ha funnits med 20 och 22mm fram. 23mm fram satt på vissa andra bilar ex. 740 16V turbo samt vissa 940 93-95 (TROR JAG). Fanns även som en tillbehörssats från Volvo i kombination med 19mm bakre, men det rekommenderades dock att endast använda denna sats på sänkta bilar av någon anledning.

Den grövsta främre krängningshämmaren som finns standardmonterat finner man på 960 sedan 1991-199? och den är 24mm i diameter. Känns lättast igen på det unika fästet mot karossen. Bild kommer senare när jag har fotat av det.

Bak verkar det endast finnas 16mm och 19mm att välja på. Störst chans att hitta en med 19mm i diameter är 740/760 Turbo eller 940 93- sedanmodeller, men mät före du skruvar bort den! GLT verkar faktiskt ha 16mm bak, men ni får gärna gå ut och mäta på era bilar. Att ingen grövre modell har funnits beror nog både på Volvos säkerhetstänkande, och det lite dåliga bakvagnsgreppet. Jag hade förmånen att ha en föreläsning av en av chassiingenjörerna till 7/900 serierna, och passade på att fråga lite smått om våra bilar efter lektionens slut. Tyvärr var han inte så pratglad om gamla tider, men han sade i alla fall att ”med grov bakre krängningshämmare blir det som en smörklick i en stekpanna”. Han gav också ett annat tips: ”Ska man göra nåt med 7/940 så ska man sätta på hårdare stötdämpare, i övrigt är det så bra som det går” Nåja, lite bättre kan man säkert göra det om man inte har komfort som högsta prioritet…

Multilink I som fanns 1988-1994 fick krängningshämmare bak till 1991, har sett folk som eftermonterat den på de äldre, men det är en del meck. Någon här kanske kan skriva ihop en liten guide?

Multilink II som kom 1995 fanns med 3 olika diametrar tror jag, och vilken den hade från fabrik berodde på om bilen var sedan- eller kombimodell, om den var utrustad med nivåreglering bak eller inte. Volvo har även sålt en bakre krängningshämmare som tillbehör, men jag TROR det var samma 21mm som fanns på vissa modeller från fabrik. Såhär verkar det ha sett ut, men det kan säkert skilja sig beroende på årsmodell osv.

*16mm: kombi, ej nivomat (nivomat = automatisk nivåreglering)
*18mm: sedan, ej nivomat
*21mm: sedan/kombi, nivomat

Eftermarknad/Hembyggen:
* IPD i USA säljer en sats med 25/25mm och det är en populär uppgradering på andra sidan atlanten, nu börjar det även dyka upp fler och fler satser här hemma. Utan att ha provat är jag dock skeptisk till att ha så grov bakre krängningshämmare, särskilt utan diffbroms! Ni som har sådana. Hur är egentligen greppet i regn/halka??
http://www.ipdusa.com

* KG trimning säljer en 24mm främre krängare från http://www.whiteline.com.au i Australien, men då rekommenderar jag som ett billigare alternativ att istället att skaffa en 24mm från 960 om ni kan hitta någon. http://www.kgtrimning.com

* Flera har även provat att sätta dubbla bakre kränghämmare, med gott resultat. Kanske någon här kan förklara hur man gör det, och även lägga upp en bild på hur det ser ut?

Nåja, det är det här utbudet som finns som bolt-on lösningar, men vad ska man ha då?
Som ett första steg/budgetuppgradering för bilar med stel bakaxel rekommenderas 21/19mm fram/bak vilket ger en klart märkbar minskning av krängningen. Som ett strykjärn kommer dock inte bilen att gå, det måste man vara medveten om. Å andra sidan är inte alltid styvare detsamma som bättre heller.

Ett tips när ni byter bakre krängningshämmare, skaffa nya bultar till infästningen som delas med nedre stötdämparfästet! De rostar ofta fast i stötdämparhylsan, och var beredd på att man kan behöva såga bort den och då behöver man förutom bultar, tillverka en ny stötdämparhylsa eller köpa nya stötdämpare.
Senast redigerad av 3 JE Jr, redigerad totalt 2 gång.

JE Jr
Ledamot
Inlägg: 3369
Blev medlem: 14 apr 2003, 21:57
Kör: 740GLE
Ort: Göteborg
Kontakt:

Re: Väghållningstips

Inlägg av JE Jr »

Chassistag
Det finns i huvudsak 3 olika förstärkningsstag att skaffa till våra bilar, med undantag av 960 95- vilka redan har 2 av dem standardmonterade.

Tvärstag under motor-växellåda
Det första är ett effektivt tvärstag som introducerades 1984 på vissa utländska marknader. Bilden är skannad från nyhetsresumén för 740/760 1984, där även några av fördelarna uppmärksammas.

Bild

Förutom det som tas upp i bilden så förbättras stabiliteten märkbart vid hård kurvtagning, faktiskt märks det även på en i övrigt helt standard bil med 14” plåtfälgar osv. Skillnaden märks såklart mer om framvagnen redan styvats upp i övrigt med exempelvis lågprofildäck, hårdare stötdämpare mm. Här nedan finns en bild på staget samt monteringsdetaljerna, den något udda formen beror på frigångsproblem mot olika motor/växellådskombinationer. 960 95- har detta stag standardmonterat, om än i modifierad form för att passa till den modifierade framvagnen. Huvudanledningen till monteringen av staget på 960 95- sades vara bättre krockskydd vid offset-kollisioner, men en trevlig bieffekt är att det samtidigt styvar upp bilens chassi och förbättrar styrresponsen.

Bild
Priset verkar variera, men ca 800:- får man ge för ett nytt. Artikelnumren på Volvo är:
Stag 3526694
Skruv 967731, åtgår 3 st
Mutter 971098, åtgår 1 st


"960-stag"
Bild

När man modifierade framvagnen till uppdateringen av 960 för 1995 års modell så passade man även på att göra en enkel men effektiv förstärkning i form av ett par stag som förstärker den inre länkarmsinfästningen. De sitter standardmonterade på 960 95 och nyare, men eftersom framvagnen i grunden är lika passar dessa även övriga 700 och 900 modeller. På bilar före 1995 så kan dock endast den yttre och inre fästbulten användas eftersom örat där den tredje bulten sitter inte är stort nog. Detta kan man dock åtgärda genom att svetsa på en plåtbit på detta öra. På bilden nedan syns konturen på örat för de tidigare framvagnsbalkarna, i detta fallet en 88:a. Även utan att förlänga örat och montera den tredje skruven ger dessa stag en klart märkbar förbättring av styvhet, vilket minskar understyrning samtidigt som de förbättrar stabilitetskänslan något.

Bild

Stagen monterade (grönmarkerade), här syns även tvärstaget under motor/växellåda som rödmarkerat. Bilden är tagen framifrån bilen, dvs. nederkant på bilden är bakåt på bilen.

Bild
Priset på de båda stagen är ca 300:- och artikelnumren på Volvo är:
Stag, vänster: 917 8665
Stag, höger: 917 8666

Flänsskruv: 968 862 (M8x16) 2st åtgår (man får dock fel på Volvo, skaffa egna…)
Flänsskruv: 946 473 (sitter monterade, men bör bytas) 2st åtgår
Flänsmutter: 971 099 (sitter monterade, men bör bytas) 2st åtgår

Fjäderbensstag
Det finns flera olika modeller, men inget originalmonterat. Frigången mot gasrulle, AC-detaljer mm kan vara dålig på vissa motoralternativ, så det måste kollas upp innan köp! Särskilda problem har B23E/B230E som har ett högt insug samt B230K som också är väldigt hög. Till B230K är det inte bekräftat med något stag som passar, men till B230E passar i alla fall staget från SAM Bilmode, även om det är väldigt, väldigt tajt.

Dessa stag känner jag till som fortfarande finns att köpa:
*SAM Bilmode – Passar allt utom B200K / B230K-motorer enligt dem. Är väldigt tajt på 230E. Gjort i stål och ytbehandlat, mot pristillägg kromat. Ibland kan man behöva få fila lite i monteringshålen mot fjäderbenen för att det ska passa. Ett tips är att hissa upp bilen så hjulen hamnar ovanför backen och fjäderbenstallriken avlastas innan man monterar det, då böjer skruvarna sig lite inåt och man kan slippa krånglet med att fila upp monteringshålen.
Säljs även av MPRE där staget på bilden är köpt.
http://www.sambilmode.se
http://www.mpre.se

Bild
Monterat på en bil med B230E

Bild
Det var ännu sämre frigång innan en gjuten klack på insuget slipades bort…

Bild
Elkabeln till kallstartsspridaren och några slangar ligger tajt och får vridas lite.

*KBT Safety – Egentligen framtaget till Volvo Original Cup, men går såklart att montera även på gatbilar. Kräver dock svetsning vid montering, och passar inte B230E.
http://www.kbtsafety.se

Bild
Bilen på bilderna är en Volvo Original Cup bil för banracing. (http://www.volvooriginal.com)

Bild
Närbild på infästningen

* Realcar – De har en modell som enligt hemsidan ska passa 960, men passar eventuellt andra modeller också, men man kan behöva lägga emellan brickor för att höja staget då. Tillverkat i aluminium.
http://www.realcar.se

* IPD i USA – Har en modell som avviker lite i utseende från övriga. Gjort i stål av en firma som kallas CherryTurbo. Massor med bilder finns på deras hemsida, och de har även ett speciellt undre chassistag! http://www.cherryturbos.com/700.html
http://www.ipdusa.com

Hembyggen:
Ja, varför inte! Med lite tid och skicklighet kan man säkert snida ihop lika bra eller bättre stag när man inte behöver ta hänsyn till frigångsproblem för andra motor/vxlkombinationer, monteringstid i fabriken osv.

Användarvisningsbild
MASS
Van forumsanvändare
Inlägg: 1031
Blev medlem: 08 okt 2005, 11:20
Kör: 940 FTT Classic -98
Ort: VÄXJÖ

Re: Väghållningstips

Inlägg av MASS »

Bussningar

Bussningar kan komma i olika former, olika material och även i olika hårdheter. Allt från gummi, Polyuretan, Delrin, Oilon, Nylon (Delrin och Nylon är såkallade hårdplaster) och såkallade Uniball/Spherical Rods.
Där Gummi och Polyuretan kan sägas vara närmst komfort av alla dessa.
Gummi har vi normalt sett som standard i våra bilar.
Polyuretan finns i olika hårdheter och färger. Röd sägs alltid vara den hårdaste av färgerna. Brukar fungera att ha den hårdaste i och runt krängningshämmarna.
Delrin är såkallad hårdplast det blir hårt med dessa och ljud och såvidare fortplantar sig lättare i bilen. De är självsmörjande då den innerhåller en del fett vilket är ett stort plus.
Oilon är ett plastmaterial med mikroskopiska oljedroppar som en integrerad del i materialstrukturen.
Nylon är även det hårt plast material som behöver en viss fuktnad för att inte blir skör och på en bil lär det knappast bli för torrt snarare tvärtom :). Ryktas att de suger åt sig för mycket vatten och sväller och går sönder. Efter en korrekt tillverknadsprocessen skall de klara av att vistas i en miljö som ex. under bilen.
Uniball/Spherical rods Är den hårdaste form av bussning man kan ha då de andvänder sig av glidlager/kullager principen. Finns i både underhålls fria och de som kräver underhållning med fettspruta. Nackdelen med underhållsfria är att det är bäst att röra sig endast åt ett håll för att inte nötas sönder i längden. De underhålls fria är Teflon behandlade (PTFE).

Sedan kan man borra och sätta fettnipplar för och smörja själv på olika slags material, även om många material eller tillverkare är såkallade underhållsfria och rentav avråder kunden från att smörja extra.


Bild
Superflex polybussningar till framvagnen

Bussning till nedre inre länkarm med ytterhylsa till höger i bild
Bussning nedre yttre länkarm/reaktionsstag (även kallad "paraplybussning") nedre 4 styck,
Bussning nedre länkarm/reaktionsstag till vänster i bild
Bussning till 23mm krängningshämmare övre i bild

Bild
Samtliga bussningar till 7/900 serien med stel bakaxel

Översiktsbild på vart de skall placeras
Bild
Bild

Utan tvekan är det den såkallade *paraplybussningen som är extra viktig, 599F på bilden. Då de som sitter där original tar slut relativt snabbt gissningsvis. Det är väl vad jag personligen skulle säga är en barnsjukdom på våra bilar. De originalmonterade bussningar klarar helt enkelt inte av våra tunga bilar. Lägger du där till turbovarianterna så har de bilarna oftare flera bussningar som är slut jämfört med bilarna med standardmotorer.
T.o.m. reservdelsbutiker har och säljer en förstärkt variant av paraplybussningen. Vid byte av paraplybussning är det polyuretan (superflex) som gäller alla gånger. När det gäller krängningshämmaren är det samma sak där, bussningar mosas mer eller mindre med tiden och bör även här bytas ut, gärna till polybussningar.
Speciellt gäller det ändarna på krängningshämmaren, det såkallade krängningshämmarstaget. Som har 3 stycken gummibussningar originalmonterade varav två stycken omsluter änden av krängningshämmaren. Det är dessa två som brukar vara slut. Man brukar oftast se att de har en massa små sprickbildningar runt hela bussningarna.

Mina egna erfarenheter vid byte av bussningar vid krängningshämmarstagen ex.:
Jag vart själv osäker i det längsta, för jag ville ha ett justerbart krängningshämmarstag då jag har sänkt såpass mycket, men de fanns endast med Uniballs i änden som skruvas in i spindelleden. Men jag slog till och köpte ett par. http://www.kaplhenke.com/index.php?opti ... &Itemid=32
De har även de hårdaste polybussningarna av färgen röd. Förmodligen är det mindre gummibas och mer plast i de hårdare. Se bilden.

Bild

Det blir styvare med dessa, men framförallt perfekt när man sänker så pass mycket (80mm lägre än en motsvarande 940GL i framvagnen). Då kan man ställa in den i mer rättvisst läge med justerbara k-hämmarstag. Mer distinkt/direkt i styrningen blev resultatet. Sammanfattning: Känns stabilare helt enkelt. Mindre klonk än innan, vilket jag trodde var omöjligt. Förmodligen är den så stum så den har överfört mera av arbetet till övriga bussningar och McPherson fjädringen.

*Sitt namn paraplybussning har den fått för att originalbussningen ser ut exakt som ett paraply :)

Avslutningsvis vill jag för er som är oroliga över byte till polybussningar (mer än en tom plånbok).
Kan sägas att jag har inte märkt någon förlorad komfort iom alla polybussningar jag har bytt och inte mer ljud från chassit heller.
Senast redigerad av 1 MASS, redigerad totalt 29 gånger.
Bild

Garaget http://www.garaget.org/mass Projekttråd http://forum.7900klubben.se/viewtopic.php?f=83&t=46402" onclick="window.open(this.href);return false;

steifan
Dags att bli medlem?
Inlägg: 5828
Blev medlem: 19 jul 2005, 21:10
Kör: 740 GLT 16 VALVE
Ort: Falun
Kontakt:

Re: Väghållningstips

Inlägg av steifan »

Superflex-bussningarna till krängningshämmarlänkarna, den röda är lite hårdare (95 Shore) än de vanliga blåa (70-90 Shore) som Superflex säljer.
Bild
Jag fick definitivt trevligare styrrespons vid bytet av endast dessa tre bussningar på båda sidor. Rekommenderas starkt!
Volvo 740 GLT 16V -88 / BMW 323 Ci -00 / BMW 325i -06

steifan
Dags att bli medlem?
Inlägg: 5828
Blev medlem: 19 jul 2005, 21:10
Kör: 740 GLT 16 VALVE
Ort: Falun
Kontakt:

Re: Väghållningstips

Inlägg av steifan »

Seven89 skrev:Jag blir inte klok på vilken bussning som är vilken på kgtrimmning?! Har suttit här i säkert en timme nu, men tycker bara det blir rörigare! Ingen vänlig själ som skulle kunna tänka sig att skriva ner artikelnr. på vilka tre, dessa bussningar är? Kanske rentav använda sig av någon av bilderna från den andra väghållningstråden och även få in de övriga med? Hade varit guld värt för min del!

Bild
Sådär hette mina bussningar när jag köpte dom iaf, till 740 med vanlig stål länkarm.
Antalet är för båda sidorna. Ska givetvis vara 2st på 1025:an också.

1025+-bussningen skall anges med diameter på krängningshämmaren (typ 19, 21, 23, 24)

Men nu har ju KG ändrat sig aningen till SuperPro-bussningar istället så jag tror det är nya artikelnummer.
Volvo 740 GLT 16V -88 / BMW 323 Ci -00 / BMW 325i -06

Skriv svar