Styrning - Kontruktion samt funktion

Här har vi sparat trådar som svarar på standardfrågor samt guider.
Vill du bidra med material till denna del posta din tråd som vanligt i lämplig del av forumet och skicka sedan ett PM till någon av moderatorerna.
ThaSaint
Moderator
Inlägg: 14489
Blev medlem: 30 nov 2002, 20:01
Kör: För fort.
Ort: Luleå Medlemsnummer 2
Kontakt:

Styrning - Kontruktion samt funktion

Inlägg av ThaSaint »

Styrning 7/900 - Konstruktion och funktion.

Bild

Styrinrättningen är i servoutförande. Dess huvudkomponenter är styrväxeln och servopumpen Styrväxeln är av kuggstångstyp och fettsmörjs.

Servopumpen är av vingtyp och drivs med en kilrem från motorns vevaxel.

Pumpen finns i ett par olika utförande, antingen med integrerad eller med separat oljebehållare.

Uppbyggnaden av styrinrättningen framgår av bilden ovan. Bilden visar fast styrkolonn.

Rattens rörelse överförs till hjulen via rattaxeln (1), styrväxeln (2), styrstagen (5) och styrarmarna (6).

Hjulutslaget begränsas av stopp i styrväxeln och kan ej justeras.



Bild

Denna styrkolonn återfinns på 760 fr o m 1988–års modell och på 960.

På denna styrkolonn kan rattens lutning (körställning) ställas i tre olika lägen. Inställningen är möjlig genom att övre rattaxeln är försedd med en ledknut. Rattlutningen ställs med en liten spak (1) på vänster sida strax under ratten.

Större delen av huset på denna styrkolonn, liksom övre delen av rattaxeln, är av aluminium.

Rattaxelns övre del är grövre i detta utförande samt försedd med splines av en annorlunda dimension.

Det inbyggda kollapsdonet (2) i styrkolonnen är av en ny typ. Kolapslängden är ca 60% längre än tidigare. Nedre rattaxeln kan därför tryckas ihop mer vid en eventuell kollision.

Vid byte måste styrkolonnen bytas i sin helhet.



Rattaxel/styrkolonn

740, 760 —1987, 780 samt 940:

Bild

Bild A visar rattaxel i normalläge, medan bild B visar rattaxeln efter kraftig intryckning.

Rattaxeln är delad i två delar och försedd med två knutar, en mellan övre och nedre rattaxeldelarna och en knut som förbindelse till styrväxeln.

Den övre delen av rattaxeln är i sin tur delad för att förhindra inträngning i kupén vid eventuell kollision. I delningen är en isolator av gummi monterad.

Denna typ av rattaxel (vissa variationer förekommer dock) finns i 760, 1982–87, 740 1984– , 780 1986– samt i 940.

För att ytterligare öka säkerheten vid en eventuell krock är ratten utformad med ekrar av plattjärn, vilka deformeras om belastningen blir för stor.



Rattlåset tänker jag inte ta upp i denna FAQ.



Styrväxel, Konstruktion och funktion

Bild

Beskrivningen i följande avsnitt avser styrväxeln i vänsterstyrt utförande. Styrväxeln för högerstyrda bilar är spegelvänd jämfört den vänsterstyrda.

I 700 och 900-serien förekommer styrväxlar av tre olika fabrikat, TRW (eller Cam Gear, TRW hette tidigare Cam Gear), ZF samt KOYO. KOYO finns endast på vissa 900-bilar. TRW/Cam Gear finns dessutom i senare och ett tidigare utförande



Ovanstående bild visar TRW/Cam Gear i tidigaste utförandet.

Styrväxeln är av kuggväxeltyp med både den mekaniska delen och servodelen ihopbyggda till en enhet. Det innebär bl.a. att även om servoverkan av någon anledning skulle försvinna finns alltid den mekaniska styrverkan kvar.

Den mekaniska delen består av kuggdrevet (18), kuggstången (11) och styrstagen (16).

Kuggdrevet är lagrat i styrväxelhuset i ett glidlager (7) och ett kullager. Den ingående axeln är lagrad i ett rullager (4).

Kuggstången lagras i sin högra ända i en lagerhylsa och i huset styrs den upp av kuggdrevet (18) och den fjäderbelastade förspänningskolven (8).

Ett cylinderrör (12) är fast förbundet med styrväxelhuset (9). Detta rör tjänstgör även som servodelens arbetscylinder för den på kuggstången fastsatta kolven.

Regleringen av oljan från servopumpen görs i ventilhuset, vilket är sammanbyggt med styrväxelhuset.

Styrväxelns ingående axel är förbunden med kuggdrevet genom en torsionsstav.

Till styrväxeln hör även styrstagen som är försedda med kulleder i båda ändarna. De inre kullederna är placerade innanför gummidamaskerna och fastskruvade direkt till kuggstången. De yttre kullederna är permanentsmorda och gängade på styrstagen.

Den mekaniska delen i styrväxeln smörjs med ett halvflytande fett och avskiljs från servodelen med tätningar (6 och 10).

Vid styrutslag, då den ena damasken komprimeras och den andra tänjs ut, kan luft strömma mellan damaskerna via den genomborrade kuggstången och den trycklösa delen av styrväxelhuset.



Funktion:

Bild

Styrväxelns servofunktion visas schematiskt i ovanstående bild (se även under avsnittet om ventildelen).

Kraften i det från servot uppbyggda oljetrycket påverkar kolven på kuggstången. Oljeflödet till högra respektive vänstra sidan av kolven regleras i ventilhuset varifrån utvändiga rör leder till de båda sidorna.

Även servopumpens tryckslang är ansluten till ventilhuset.

Ventilspolen har tre radiella spår, ett i mitten som matas från servopumpen och ett övre och ett undre som är förbundna med arbetscylindrarna via de yttre rören.



Ventildelen:

Bild

A: Till kolvens högra sida

B: Till kolvens vänstra sida

C: Tillflöde

D: Returolja



Bildförklaring: Mörkare fält anger servoolja av högt tryck, ljusare fält — olja av lågt tryck.

Kuggdrevet påverkas av styrväxelns ingående axel som är försedd med utvändiga klackar. Mellan klackarna finns ett radiellt spelrum.

En torsionsstav som förenar den ingående axeln med kuggdrevet håller klackarna i ett läge där spelet är lika stort på båda sidor när ingående axeln ej påverkas av någon styrkraft.

En torsionsstav är inpressad i kuggdrevet. Kuggdrevet är säkrat till ingående axeln med en inpressad låspinne. En ventilspole är placerad i ventilhuset och fixerad till kuggdrevet med en låspinne. Ventilens arbetsområde är radiellt mellan fyra smala vertikala spår i ventilspolen och fyra urfräsningar i ingående axeln. 940 och 960 är sedan 1994 försedda med ventilspolar med sex vertikalspår och sex urfräsningar.

Ventilen är balanserad som komplett enhet och kan inte balanseras om. När bilens motor är igång och ingen styrkraft påverkar styrväxeln är ventilen öppen. I öppet läge blockeras ingen av kanalerna till arbetscylindrarna, varvid servooljan strömmar fritt genom ventilerna.

Då ratten vrids åt vänster och hjulens motstånd blir så stort att torsionsstavens vridmotstånd övervinns, kommer styrväxelns ingående axel att röra sig åt vänster i förhållande till pinjongen, inom det spelrum som finns mellan medbringarklackarna.

När så sker medför detta att rörelsen på ingående axeln stänger det fria flödet genom ventilen och leder oljan genom ventilens övre matarrör till höger sida av kolven.

Så länge torsionsstaven påverkas av styrkraften pressar oljetrycket kuggstången åt vänster varigenom servoverkan erhålles. Minskar styrkraften, fjädrar torsionsstaven tillbaka och ventildelen återgår till mittläget så att oljan åter kan cirkulera fritt genom ventilhuset.

Funktionen vid styrning åt höger är i princip lika som vid styrning åt vänster. Enda skillnaden är att styrväxelns ingående axel stänger av flödet av högtrycksoljan genom ventilen till returen och leder ner det genom spåren på ventilspolens insida och ut genom röret för lågtrycksolja (returolja) till vänster sida av kolven.



//Erik
Audi 2010. Camaro 1970
Jag jobbar med skiten, så vad vet jag?

ThaSaint
Moderator
Inlägg: 14489
Blev medlem: 30 nov 2002, 20:01
Kör: För fort.
Ort: Luleå Medlemsnummer 2
Kontakt:

Inlägg av ThaSaint »

Styrväxelöversikt:



Till 700- och 900-serien finns styrväxlar av tre fabrikat



- TRW (Cam Gear)

- ZF

- KOYO.



KOYO-styrväxeln finns endast på 900-serien.

Alla styrväxlarna har radiellt arbetande ventildel och fungerar på samma sätt.

________________________________________________________



Bild

Styrväxel ZF är cylinderröret och styrväxelhuset ett helt stycke, gjort i pressgjuten aluminium.



Bild

Styrväxel TRW/Cam Gear, 700 1982-85 är cylinderröret i stål och styrväxelhuset i pressgjuten aluminium. Bilden visar ett tidigt utförande (för 700) av TRW/Cam Gear där locket över förspännigsanordningen skruvas fast.



Bild

Styrväxel TRW/Cam Gear, 700 1985-88 infördes i produktionen 1985 och är något lättare, har fler detaljer i plast och nya ringar till kuggstångens kolv. Det som är utmärkande för denna styrväxel är den invändiga sexkantsmuttern av plåt som låser förspänningsanordningen. Plåtmuttern har senare blivit ersatt av en plastmutter med ett speciellt nyckelgrepp. Renoveringsmässigt skiljer den sig också något från det tidigare utförande.



Bild

Styrväxel TRW/Cam Gear, 700, 900 1989-1994

Största skillnad utvändigt mellan detta och tidigare utförande märks på skyddsbälgarna. De är av ett nytt styvare material som är mera temperaturbeständigt. Denna styrväxel är dessutom 700 gram lättare än tidigare utförande. Invändigt har kuggarna på pinjongen snedställs vilket ger ett bättre ingrepp. Följdaktligen är också kuggstången av nytt utförande för att passa till den nya pinjongen.

Detaljbild: http://hacked.free-bsd.org/misc/faq/sty ... detalj.jpg

Bilden nedan visar tidigt utförande av kuggstång och pinjong till TRW/Cam Gear (1982-88).http://hacked.free-bsd.org/misc/faq/sty ... detalj.jpg



Styrväxel TRW/Cam Gear, 900 1994-

Framför allt gäller förändringen inuti styrväxelns ventildel där de fyra spåren i ventilspolen och de fyra urfräsningarna i ingående axeln ersatts av sex spår och sex urfräsningar.





Bild

Styrväxel KOYO, 900 känns lättast igen på att den är svartlackerad, samt att ventilhuset är separat och fastskruvat på styrväxelhuset. Styrväxeln utgick ur produktion 1994, vecka 9. Den ersattes av TRW/Cam Gear enligt ovan.



//Erik
Audi 2010. Camaro 1970
Jag jobbar med skiten, så vad vet jag?

ThaSaint
Moderator
Inlägg: 14489
Blev medlem: 30 nov 2002, 20:01
Kör: För fort.
Ort: Luleå Medlemsnummer 2
Kontakt:

Inlägg av ThaSaint »

Servopump - Konstruktion och funktion

Servopumpen förekommer i flera utföranden.

Här beskrivs endast pumpens uppbyggnad och funktionsprincip.

(en översikt kommer i ett senare inlägg)

Servopumpen är av vingtyp och är monterad i en konsol på motorn. Pumpen drivs med en kilrem från vevaxeln på samma varvtal.

Pumpen är förbunden med styrväxeln via en tryckoljeslang och en returoljeslang.

Bild

1: Rotor

2: Mellanstycke

3: Yttervägg

4: Säkerhetsventil

5: Reglerventil

Bild A visar oljeflödet vid styrväxeln i neutralläge. Bild B visar flödet vid belastad styrväxel. De ljusare grå fälten illustrerar servoolja av lågt tryck, medan de mörkare grå fälten anger servoolja av högt tryck.

Pumpens rotor är försedd med 10 lösa lamellblad (vingar) och roterar i ett ringformat mellanstycke. Lamellbladen trycks mot väggen i mellanstycket dels av centrifugalkraften och dels av oljetrycket.

Rummet i mellanstycket är ovalt, se bild A. På grund av det kommer utrymmet mellan rotorn, mellanstyckets vägg och två av vingarna att förändras när rotorn roterar.

När ett vingpar förflyttas från sugsidan mot trycksidan ökas, till en början, utrymmet mellan dem och olja sugs in.

Då förbindelsen med sugsidan passerats nås istället förbindelsen med trycksidan. Eftersom utrymmet mellan vingarna samtidigt minskar kommer trycket att stiga och olja pressas ut i tryckledningen.

Genom att det finns två insugnings- och två utströmmningskanaler får pumpen dubbel kapacitet.



Reglerventilen

Normalläge:

Bild

1 - Tryckledning

2 - Strypventil

3 - Tryckkanal

4 - Returkanal

5 - Reglerventil

6 - Säkerhetsventil

7 - Fjäder

8 - Förbindelsekanal

I pumphuset finns en reglerventil som reglerar dels oljemängden, dels maximala trycket.

När pumpen startar hålls ventilen (5, se bild) tryckt till vänster av fjädern (7). Den av pumpen levererade oljan passerar genom tryckkanalen (3) via strypventilen (2) ut i tryckledningen (1) och därefter till styrväxeln.

Genom förbindelsekanalen (8) står utrymmet till höger om reglerventilen i förbindelse med ledningen (1) och har alltså samma tryck.

Strypventilen (2) gör att trycket på vänster sida om reglerventilens kolv blir högre än i ledningen och till höger om kolven. När fjädertrycket övervinns förskjuts kolven därför åt höger.

Då varvtalet är tillräckligt högt i förhållande till mottrycket har kolven förskjutits så mycket att den överflödiga oljan kan passera tillbaka till pumpens inloppssida, se bild. Eftersom pumpen ska leverera mindre mängd än maximal kapacitet kan denna ventilställning kallas normal.

Om pumpflödet genom utloppet stoppas, till exempel genom att hjulutslaget blockeras, kommer trycket i ledningen (1) att stiga och tryckskillnaden på reglerventilens båda ändar att utjämnas.

Därvid förskjuter fjädern ventilen åt vänster, förbindelsen med returkanalen stängs och trycket stiger ytterligare.



Vid Maxtryck:

Bild

Vid max. tryck övervinns fjädertrycket på säkerhetsventilen (6), dvs den inre delen av reglerventilen, och olja kan passera ut till returkanalen (4), se bild.

Därvid sjunker trycket på höger sida om kolven och hela reglerventilen förskjuts åt höger och öppnar förbindelsen med returkanalen.

När trycket sjunkit till normalt värde stänger säkerhetsventilen och reglerventilen återgår till normalläge.
Audi 2010. Camaro 1970
Jag jobbar med skiten, så vad vet jag?

ThaSaint
Moderator
Inlägg: 14489
Blev medlem: 30 nov 2002, 20:01
Kör: För fort.
Ort: Luleå Medlemsnummer 2
Kontakt:

Inlägg av ThaSaint »

Servopumpar, översikt



Till 700 och 900 serien finns det servopumpar av två fabrikat, Saginaw och ZF. Båda fabrikaten fungerar så som beskrivs under funktionsbeskrivningen men har något olika konstruktion.

Saginaw finns dessutom i två typutföranden, P och TC. Saginaw TC förekommer både med fristående och med integrerad behållare till servooljan.

Bilden visar Saginaw TC med integrerad behållare.



Saginaw P är ursprungspumpen som fanns med i alla bilar vid introduktionen 1982. Den har integrerad behållare och finns i två varianter:

Bild

1. I ett runt utförande med tillhörande påfyllningskärl som sitter mera lättåtkomligt för oljepåfyllning.

Bild

2. I ett ovalt utförande med påfyllningskärl.

Har man problem med läckage från denna pump kan lösningen vara att montera ett nytt och bättre påfyllningslock med urluftningsventil. På vissa pumpar kan det även finnas en gummimanschett mot nedsmutsning som måste bytas eftersom den inte kan rengöras.



Saginaw TC

1985 infördes en lättare typ av Saginaw servopump, Saginaw TC. Denna pump har separat oljebehållare av plast som sitter monterad på framsidan av vänster hjulhus.

I ett senare utförande av denna pump har den fått ett högre tryck än det tidigare och övriga varianter på pumpar, vilket medför bättre styrkraft vid t ex parkering.

Bild



Saginaw TC med integrerad behållare

På 960 fr o m 1991 års modell finns en Saginaw TC servopump där behållaren är integrerad med pumphuset.

Bild



ZF Servopump infördes 1987. ZF-pumpen har också separat oljebehållare monterad på framsidan av vänster hjulhus.

Bild



________________________________________________________



Bild

Av utrymmesskäl kan alla pumpar med separat oljebehållare vara monterade antingen på höger eller vänster sida om motorn. Oberoende av vilket, sitter oljebehållaren på framsidan av vänster hjulhus.





Kylslinga för oljan till servopumpen

På dieselbilar ur 700 serien finns på vissa marknader en kylslinga för oljan till servopumpen. Vissa 940-bilar är även försedda med denna typ av kylslinga. Kylslingan är ansluten till servopumpens returslang och är placerad under bilens batterihylla. Kylslingan medför att servooljans temperatur kan sänkas ca 20 °C.

Bild



//Erik
Audi 2010. Camaro 1970
Jag jobbar med skiten, så vad vet jag?

Skriv svar